Här är en renskrivning av händelserna den 29 december:
Vi återvänder till Pseudopolis Manor där Sibyll, på ett hedrande sätt, välkomnar Splitterbäraren och särskilt riktar blicken mot Ilju, som nickar och tackar.
Sibyll bekräftar att vår upplevda händelse faktiskt inträffade. Hon förklarar att Valheru-rasen var en kraftfull grupp shapeshifters, den enda rasen på Golarion. En dag bröt det ut ett långvarigt krig när demonerna plötsligt dök upp. Det vi upplevde var en av vändpunkterna i detta krig (och här slutar den säkra informationen). Kriget verkar ha avslutats hastigt och Sibyll spekulerar kring drakar och alver, som en gång i tiden tros ha utgjort en och samma ras. Hon och Laolith är historiker och söker sanningen bakom vad som skedde, särskilt oroade över de senaste århundradenas ökade demonaktiviteter. Det finns vag information om en sorts pakt som möjligen avslutade stridigheterna. Den bok vi hittade täcker händelserna fram till strax efter våra upplevda händelser. Det skulle vara mycket spännande att hitta de resterande böckerna då de skrivits långt efter händelserna av någon som tycks ha haft insikt om vad som hände. Mengkaron betyder “Frigöraren” och verkar ha överlevt uppdelningen av alver och drakar.
Sibyll visar oss en “informationskapsel” som ser ut som en svart pyramid, en liknande vi tidigare sett - den stora på månen. Grimm får en demonstration av dess funktionalitet, men vi själva förstår inte hur den används.
Vi delar våra visioner från Anchors End och spekulerar kring tidpunkten då människor, dvärgar, orcer och gobliner kom till Golarion. Vi diskuterar även vart den andra månen kan ha tagit vägen, den vi såg i visionen, och spekulerar om något stort hände vid dess försvinnande.
Diskussionen går vidare till Drottningfrun, den andra i Chelliaks regentdynasti, som bär på en liknande sten. Det verkar dock vara svårt att få tag på den.
Vi får ledtrådar som leder oss till andra platser: Mwangi Expanse, där Sibyll hade en agent vid namn Elisar Dryflagon, en människa som växte upp bland dvärgar, men han har inte rapporterat in på två veckor, trots att det vanligtvis är varje vecka. Dessutom lärde vi oss om Sabuzan, en ras som ser med hörseln och inte har problem med solljus.
Sibyll ger oss en sten som glöder och lyser starkt orange. Den ger mörkerseende, vilket hjälper oss i grottor och ger oss möjlighet att förstå drakoniska för en kort stund. Dess primära användning är att användas som en “flam” spell för att skrämma bort djur som kommer för nära.
Hon visar oss också en liten bit shardplate, ungefär 3x3 cm, den största biten hon hittat. Ilju får Dragon’s Eye charm.
Grimm visar Sibyll sin mormors halsband, vilket tycks ha celestiala skriftrunor på insidan.
Vi återvänder sedan till Hell Knights Hill där vi träffar Alak och delar med oss av informationen vi fått. Vi visar honom även Grimms brev och berättar om att vi kastade ett sigill i elden. Det verkar som att de inte har anlänt till staden.
Nadi funderar på möjligheten att interagera och avvisa dem på ett fredligare sätt.
Alak blir entusiastisk när han hör om portalen till Anchors End och anser att detta skulle vara mycket intressant för Chelliaks inkomster. Att förstöra denna portal skulle kunna avleda fokus från Isger.
Vi återigen drömmer om flickan med silverhår och känner oss instängda.
Nästa dag besöker Sibyll Hell Knights Hill. Miho ger henne sina tomma papper att undersöka, och hon återkommer senare med dem.
Senare besöker vi månen, och Sibyll använder en luftbubbla på Miho och gör beräkningar på monoliten. Grimm, Miho och Ilju springer till teleskopet.
Teleskopet har tre inställningar: en “vanlig”, en som är svart med flera ljuspunkter som dyker upp och försvinner, och en som är en blandning av de andra två. Vi bekräftar att ljuspunkterna troligtvis representerar magi. Bejun försöker att stänga portalen och ljuspunkterna försvinner som vi förutspådde.
Sibyll visar oss inskriptioner som ligger i en grav där, som väntar på att pakten ska upphöra så att hon kan återvända till den planet hon försvarade.
Vi återvänder till Alyssas ring, äter och funderar på all information vi fått. En ny dag går till ända. Vi försöker flytta kraftfält eller luftbubblor för att återuppleva visionen och inte glömma bort den stora dvärgen, människans som är Sibylls agent.